Oj vad jag har kämpat i våras och i höst, ska ni veta! Bara ätit falafelwrap från Coop och suttit på ateljen och maratonmålat varje dag. Det stora projektet jag jobbat på, som varit hemligt långt in på året finns ute i butikerna nu och det känns jättejättekul. Du kanske redan har sett den. Kände du igen tecknarstilen? Helt korrekt,  visst är det jag som designat Sveriges Radios julkalender i år. :)
​
Titta vad shiny!

Eftersom jag vill fira att jag fått göra detta drömuppdrag, som verkligen känns som en milstolpe i tecknandet har jag gjort verklighet av en annan grej jag varit sugen på länge, men aldrig känt det som om stunden var rätt. Jag har bokat ett mysigt galleri i Gamla Stan, där jag kommer ställa ut mina illustrationer och målningar i en vecka!

Alltså, jag gillar verkligen tanken på att ha en blogg. Men bevisligen är jag riktigt käss på att skriva i blogg. Det kan vara så att andra sociala kanaler gör att jag innerst inne egentligen inte känner behovet av att berätta en massa grejer på en blogg. Men jag skulle vilja ge det en chans till. Om så bara för att dokumentera lite bättre vad jag pysslar med under året, så att jag inser att det kanske är mer än jag tror. 

Jag ska jag se om jag kan klura fram en rutin som funkar och känns meningsfull. Tills dess får bloggen vara kvar, lite tom och lite till.

Hej igen! Där det där med att blogga oftare har väl kanske inte funkat så bra. Det är sällan motivationen infinner sig, tyvärr. Nu är i alla fall stora våruppdateringen genomförd, vilket betyder att jag hunnit så långt i den här hemsidans utveckling som jag hunnit planera. Nu finns här fyra gallerier med det göttaste jag hunnit gräva fram ur elva års produktion. Ingen liten samling. Dags att fundera på nästa steg.

Nu ska jag prata katt. 
Som den nya bannern antyder har ett kattskifte ägt rum.
Min Love, som varit med mig sedan jag lämnade Göteborg och blev friansillustratör på heltid förlorade jag i slutet av Januari. Han har varit sjuk av och till, men denna gång var det ödesdigert. Vi fick få, men mycket fina år tillsammans. Jag tror att Love var lite missförstådd av vissa eftersom han inte tydde sig till vem som helst. Man skulle förtjäna hans förtroende (om man inte hade "dreamies" eller annat godis att bjuda på). Det var något nobelt och vilddjurslikt över Love, samtidigt som han var lite komiskt trumpen i sinnelaget, saknade social katt-kompetens och var vansinnigt matglad. Jag har aldrig haft en katt som gjort så många roliga läten. Inför middagarna sjöng han högt och ljudligt och bekräftade alltid med rullande "Mmm!" när man fick ögonkontakt med honom. Och den polargröna blicken kunde man verkligen förlora sig i… Ofta ville han stå och trampa en lång stund i sängen innan han somnade och hamnade då i ett märkligt tillstånd av trance och blev förbaskad om jag petade på honom och påpekade att jag försökte sova. På morgonen fick jag alltid en dutt på näsan av hans stora tass när han tyckte att jag höll på att sova över frukosten. Det kanske är tröstetänkande, men jag tycker att det verkar allt mer troligt så här efteråt att Love var betydligt äldre än man antagit på katthemmet. Han var gammal i sättet. Lite sliten och stel och inte ett dugg lekfull, men livsglad när han fick patrullera tomten och stå och vaka och se mäktig ut på klipphällarna i skymningen. Jag är glad över att jag kunde ge honom detta.

Nu håller Rocky och jag på och bekantar oss med varandras vanor och ovanor. Han har bott hos mig i ca en vecka nu och är ett riktigt charmtroll. Syrran tycker att han ser ut som något jag hade kunnat rita. Rocky älskar att leka med garnnystan och prasseltussar (som apporteras duktigt några gånger, för att sedan slarvas bort), och att ligga i knät och mysa. Tillvaron blir verkligen mycket rikare med katt i huset.

Ett av mina löften för det nya året är att börja skriva blogg lite oftare, så jag tar och börjar redan nu med en tillbakablick på året som gått. 2013 har  varit ett blandat år. Variationsrikt, lärdomsrikt, stressigt, slappt, kreativt, handfallet, pirrigt, sorgset, eskapistiskt. Det blir inte så mycket prat om tecknandet i denna krönika. Det känns som att mitt fokus har legat på andra saker, även om illustrerandet har pågått som vanligt.

Året började med att Mormor dog, tidigt i Januari. Det har nog inte gått en dag under året utan att jag tänkt på henne vid något tillfälle. 
Det är fruktansvärt att se någon man älskar brytas sönder av en utdragen sjukdom. Känna vanmakt och inte kunna rikta sin ilska åt något vettigt håll. Tvingas förlika sig med att det aldrig kommer att bli bättre, bara sämre och sämre till slutet. En kork lossnade för mig när mamma berättat att det var slut. 5 års hårt buteljerad oro bara forsade ut. En skugga flyttade på sig. När jag tänkt på Mormor sedan dess, och det gör jag ofta, tänker jag på henne, så som hon var innan sjukdomen kröp sig på. På något sätt känns det därför som att den gräsliga sjukdomen trots allt förlorade slutstriden. Den lyckades inte att fördärva mina och alla närståendes upplevelser, kärlek till och minnen av en underbar person.

Vad hände sedan? Jo det var väl vinter långt in på Maj om jag inte minns fel. Det var iskallt i huset. Jag sprang omkring i ful onepiece. I källaren bodde det hönor. Jag hade lite kul åt Mitt I Naturens vårspecial där de sprang omkring i klafset och försökte hitta vårtecken. Jag var på simhallen flera gånger i veckan. Som vanligt försökte jag fly till olika hobbies för att slippa sitta och rita. Tja, och kanske för att slippa kylan då. Det var mysigt att simma när det var så kallt ute, och jag tror jag hann få lite krall på armarna också innan illustrationsjobben helt tog över. Jag har aldrig haft en så jobbtät vår som 2013. Två böcker, illustrationer till lärobok och flera stora uppdrag till KP, bland annat en affisch. Två nya fanzin blev klara till SPX. Till våren fick Valentins hönor ullegulliga små kycklingar... som vi åt upp när de blev stora, eftersom samtliga visade sig vara tuppar.

Någon gång under sommaren började taket i huset att läcka rätt kraftigt ovanför Valentins skrivbord, vilket ledde till att tre illustratörer fick slita bort en rosenbuske, montera upp en tre meters byggnadsställning i leran och knuffa takplattorna på plats. Kort därefter fick vi höra att hyresvärden givit upp på huset och beslutat sig för att sälja till hösten. Det kändes väl som ett naturligt slut på det hela tyckte jag. Två år i Ruckelslott. Frågan var var man skulle ta vägen sen. Någonstans där i slutet av Juni fyllde jag och min Ukeleletvilling Stef 28 vardera, vilket firades med grill och bad på Långholmen. Senare på hösten blev det episk kräftbaccanal i trädgården. 

Sen så var det den där sysslan som poppade upp igen från förra hösten som jag gick helt in i på sensommaren. Stickning! Det är väldigt terapeutiskt att sticka, samtidigt som man får ett fint resultat. Man kan sticka medan man kollar på tv, eller lyssnar på podcast (stickpodden har säkert mina vänner hört mig tjata om. Men den är verkligen mysig!) Jag satt mycket ute i solstolen och stickade på min första tröja, som jag knappt haft tillfälle att använda pga mesig vinter) medan hönorna tultade runt fötterna och Arga Ekorren skällde bland grenarna ovanför huvet. De där lättillgängliga naturupplevelserna kommer jag förmodligen att sakna nu när jag bor i lägenhet. Jo just det.

Jag flyttade till Kallhäll i slutet av September, nästan exakt två år sedan jag flyttade till Ruckelslottet. Min första BR på 39 kvadrat med balkong och lite sjöutsikt. Vänner har förmodligen upplevt mig som lite frånvarande det sista av året. Jag blir så när det är många nya intryck att smälta samtidigt och man vill upptäcka i egen takt på egen hand. Men jag lovar att det ska bli inflyttningsfest snart. I Januari. Två dagar innan nyår höll jag på att ställa till med katastrof när väggarna skulle målas och jag valde en alldeles för stark blå färg. Resultatet blev, tja… ni tecknare känner förmodligen till färgen "non photo blue". Ni andra, tänk simhall. Det målades över dagen efter med ljuslila. Det blev fint. Och på provkartan ser kulören så gott som vit ut. Det är verkligen hit or miss med väggfärg.

Med det nya året hoppas jag på vackra naturupplevelser (skogsvandringar, kom igen guys!) mycket kreativitet och jävlar anamma, fler resor, illustrationsjobb, mycket jogga. Mindre sitta på rumpan och göra ingenting.

Mina nyårslöften (utökad upplaga)

• Skriva blogg oftare. Jag har lättare att minnas saker om jag skriver ner dom.
  
• Köpa soffa. Har bestämt mig för att det får plats en sådan.
• Ta foton oftare. Samma anledning här. Plus att det är kul. Och nu har jag en riktigt bra kamera för det också, så det finns ingen ursäkt.
• Sitta och skojrita oftare. Jag gör det nästan aldrig längre på eget intiativ, det är så sjukt. Kanske fler rit-träffar kan råda bot på detta? Krokikvällar är också bra.
  
• Komma igång med träning igen. Det har stått still i vinter, men om det nu inte ska snöa nått mer kan man ju lika gärna börja jogga igen.
  
• Komma upp på morgnarna. Den här vintern har jag vart sämst, och det förstör hela dagen när det mörknar så fort.

Gott nytt år på alla!

God jul och Gott Nytt År! Det här är årets kort från mig.

Av och till kommer det livstecken från Hunden. Börjar undra om hon ens planerar att komma hem. Jag kommer hålla en yta på skrivbordet öppen ifall hon dyker upp. Jag förstår om hon tycker att vi vuxit ifrån varandra. Det känns ofta så. Men inte alltid.

Dags att betala räkningar, dammsuga läggan, slå in paket, packa och förbereda mig på två dagars mer eller mindre konstant ätande. Ha det fint, ni också!


Tillägg:
Ja just det! Jennula ritade en fin Spocha i sin Julkalender här. Tack igen!

Julpyssel hemma hos @amaistrawberri 14 Dec. När tecknarstockholm bakar, vad blir det då?!

Lite skissebok enbart för nöjets skull har det faktiskt blivit den här veckan! När hände det sist? Från och med nu ska det hända varje vecka! Denna gång featuring så gott som alla vattenbaserade konstnärsmaterial jag äger i rinnande raseri. Akryl, akvarell, tusch, täckvitt… Skallarna är ritade efter anatomiska teckningar funna här.

Det här med att skriva blogg, det är jag inte så bra på, tydligen. Möjligen är det så enkelt att jag får se till att anstränga mig lite bättre. Avsätta tid till det och framför allt komma ihåg att dokumentera och fota när det händer grejor värda att skriva om. Vi skriver upp det på nyårslöfteslistan. Ikväll blir det bara en kortare hälsning om att allt puttrar på här.

Jag har bott i min nya lägenhet i två månader nu. Jag bor i höjd med kråkornas bon med Mälaren glittrandes mellan trädkronorna. Riktigt trevligt. Jag har hängt upp min julbelysning på balkongen och pappstjärna i fönstret. Vi har en stor gran på gården. Jag har tecknat, tryckt och ska till att skriva alla julkort här i dagarna. Om det bara kunde komma lite snö så skulle den riktiga julkänslan landa.